Bilde´s Cate - princess "Leia"

Culan + Cleo = Valpar

2010-10-05T20:22:00.018+02:00

Culans valpar har hunnit bli 6 veckor och i söndags åkte vi för att titta på dem. Inte för att jag fick vara med och leka... Jag såg dem bara genom bilrutan där vi hundar fick sitta och vänta och vänta, suck....(lite orättvist kan jag tycka).

Matte har tagit kort på dem alla (2 tikar och 5 hanar). Det var tydlingen inte så lätt att få dem att stå stilla på bordet men hon fick hjälp av Barbro Jakobsson att ställa upp dem. Och även om endel av valparna var lite bångstyriga och har benen lite hit och dit på bilderna så tycker jag att det lyckades ganska bra :)

Nilssons Ixxi

Nilssons Indra

Nilssons Ior

Nilssons Icon

Nilssons Idor

Nilssons Ingo

Nilssons Ismo

Ja så där, nu är dom presenterade alla dom små :) Visst är dom fina. Man kan nästan se på bilderna vilka personligheter dom har ;)

Fjälljakt

2010-09-13T19:32:00.008+02:00

Vi har varit på fjället och jagat. Vi åkte tidigt på lördag morgon. Jag, Culan, Peppra, Casper, min matte och min nya husse Magnus. Bilresan var lång och förväntningarna höga... Vi hoppades att hitta många fåglar.
När vi kom fram till fjället träffade vi en liten tjej som heter Diva och hennes husse Johan. Diva är en irländsk setter på snart 7 månader och ska också börja jaga fåglar när hon blir stor :) Hon var med för att se och lära.

Äntligen fick vi komma ut ur bilen och vi började vår promenad uppför det höga berget. När vi kommit upp och ut ur skogen blev det dags för att springa. YIPPIE!!! Och jag sprang och sprang. Letade och letade. Men icke. Peppra sprang också och letade. Men icke. Casper sprang. Men icke.

Culans tur och en ripa flyger iväg framför honom. Matte såg vart den landade så jag fick försöka söka igen den. Jag letar och hittar den men just som jag ska stanna och stå stilla så flyger den iväg igen och skrattar åt oss... och lydig som jag är (för det mesta i alla fall) så stannar jag kvar och ser på den när den försvinner flygande nerför fjället.
Sen går vi igen. Och letar och letar.... det verkar helt dött. Inte en fågel så långt ögat når.
Vi tar en välbehövlig vilopaus.

Och sen fortsätter vi att leta... och vi letar ännu mer. Motion får vi i alla fall ;)
Culan och Peppras tur. Culan står men inget där. Han springer 40m står igen men inget där heller. Då tar han en större sväng runt och får vinden i nosen.

Står. Stensäkert denna gång. Reser och det lyfter 2 ripor. Pang, Pang. En faller direkt men den andra flyger vidare trots att dunet virvlar runt den. Jag får apportera den döda ripan :) Sen blir det eftersök. Jag, Culan och Peppra söker. Vi söker långt bort, fjället är stort och tillslut hittar Peppra den nere vid skogskanten och hon apporterar den levande till sin husse.

Dagen går mot sitt slut och Culan har gjort det igen :) Han visar att äldst är bäst både i skogen och på fjället.

Ute i skogen

2010-09-07T21:57:00.009+02:00

Vilken härlig helg jag har haft. Både lördag och söndag har vi varit ute i skogen för att leta fåglar :) Lillhusse har varit med. Han verkar också ha haft det bra.

Det har inte varit helt lätt. På lördagen fick jag bara se 2 ripor som flög förbi. Peppra hade mer tur och hittade igen en kull med orrar som satt i tätaste skogen så Magnus kunde inte skjuta någon. Men det gjorde inte så mycket. Vi hade en härlig dag ute i skogen!

Söndagen började bra :) Jag fick ganska snabbt golukten av fågel i näsan. Men de var så skygga. Jag hann inte fram innan den flög iväg. Efter mig var det Culans tur och han hinner bara springa typ 10 meter innan han står. En löpa. Han tittar på Magnus, smyger som ett lejon, stannar, väntar in Magnus. Står, smyger lite till, står, avancerar och PANG skottet går och fågeln är i backen. En orre.

Jag fattar inte hur han gör... Han verkar så cool Culan och klok, men matte säger att han är 5 år och i sin bästa ålder. Då jag är fem så kanske jag också är så bra som Culan. Jag hoppas att han kan lära mig allt han kan.
Culan lyckas hitta en till orre som Magnus skjuter. Den får jag apportera och jag är himla bäst på att apportera :)) Inte för att skryta men jag är det... BÄST!!!

Så tack vare Culan så får Magnus bära hem två orrar och vi andra vi tränar vidare på hur man ska lyckas lura fåglarna att sitta kvar...

Min första skogsfågel!

2010-08-27T22:50:00.007+02:00

Idag har jag fått vara med om något jättekul :) Vi har varit ute i skogen och jagat fågel. Inte bara tränat som vi annars har hållit på med den senaste veckan. Visserligen så har jag haft en hel del fågel i luften även på träningen och matte tycker att jag har skött mig väldigt bra och varit lugn när fåglarna flyger iväg, men det blir ju lite extra spännande när det är på riktigt.
Det var så här:
Jag är ute och söker i skogen zick-zack mot vinden så som jag har fått nedärvt i generna av mina föräldrar :) När jag efter ett slag till vänster springer förbi matte och fortsätter till höger om henne så får jag en god lukt i näsan. Nu är det läge att vara försiktig. Jag stannar. Alla mina instinkter säger att jag ska stå blick stilla. Matte sätter sig ner och väntar med mina kompisar och Magnus följer med mig med bössan.
Han säger "JAA!!!" Jag rör lite försiktigt på mig men jag vet ju inte vart fågeln är. Jag går några meter. "JAA!" igen... och jag fortsätter. Tar meter för meter med Magnus tätt bakom mig men fågeln springer undan. Jag känner spåret efter den så vi fortsätter framåt genom skogen och ut på en liten myr och tillbaka in i skogen igen. Där lyfter fågeln och jag hör ett skott och stannar. Magnus kommer fram till mig och klappar mig. Sen säger han "apport" och då gör jag som jag har lärt mig, springer ut och börjar söka apporten. Där bakom ett träd ligger fågeln, jag tar den i munnen och springer tillbaka till Magnus och då blir han så glad :)
Sen går vi tillbaka till matte, Culan, Peppra och Casper som har hört allt och visar min allra första orrtupp! Matte blir jätteglad och jag får stolt visa upp det jag har apporterat för henne och mina kompisar :)

Så här är historien om min första riktiga jakt på skogsfågel och jag hoppas att det blir många fler!!!

Sorg....

2010-08-03T16:21:00.009+02:00

Aquila stammodern till kennel Strävsamma är död.
Hon dog den 29 juli glad och lycklig ute i skogen. Hon blev 11 år och 7 månader gammal.
En snäll och lättsam "tant" som in i det sista var glad och busig. En stor tumör i magen gjorde att hon inte kunde hålla tätt och pinkpölarna kom oftare och oftare. Även orken tog fortare slut. Ena dagen kunde hon springa och va med någotsånär medans nästa dag så gick hon bara bredvid.

Dagen före sin död fick hon springa flera timmar på fjället i Stikkenjokk. Bilderna är tagna där.

Aquila har levt ett bra och innehållsrikt liv. Hon blev Svensk Utställningschampion och Svensk Jaktchampion. Hon hade 3 kullar och blev mamma till 22 valpar. Många av dem har visat framfötterna på både utställningar och jaktprov och många av hennes barnbarn har och kommer också att visa upp sig.

Aquila begravdes i Renviken den 31 juli bredvid sin son Toldo och med en ripa under nosen.

Nu jagar hon vidare i himmelen med husse vid sin sida. För alltid i våra minnen. Saknar dig! /matte Sophia

Exteriörmönstring

2010-05-24T20:38:00.014+02:00

Den 14 maj var jag, Culan och Stormkullare (många av Culans valpar) på nåt som kallas "exteriörmönstring". Nästan som en utställning men man tävlar inte om att vinna utan man blir bedömd för hur man ser ut. Det tog ca 20-25min.
Det var 2 domare (Mats Jonsson, Lena Nordin) och 1 aspirant (Ulf Ottosson) som tittade, klämde och kände på oss.
Domarna gick igenom hela mig. "Exteriören" bla. huvud, ögon, hals, kors, bröstkorg, bakben m.m. och "Hårlaget" täckhår, underull, skägg, behåring på buk m.m. "Rörelser" skritt, trav och galopp. "Konstitution och helhetsintryck" benstomme, muskler, hull, könsprägel m.m. och så "Mentaliteten" temprament och karaktär.

De till och med räknade mina tänder för att se att jag hade fått alla ;)

align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_kTX-KNPtt3g/S_rNVNJn1aI/AAAAAAAAAYc/8hsUwK2eqZc/s320/DSC01959.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5474914061213226402" />
Här mätas jag på höjden, jag är 60cm hög. Längden är 62cm. Alldeles lagom stor enligt matte :-)

Här håller Mats genomgång om mig, sammanfattnigen var:
En mycket väl ihopkommen tik med goda propotioner. Utmärkt päls. Utmärkta rörelser i trav och galopp. Kuperad.
EXTERIÖR 11p och HÅRLAG 12p (max p. är 12-12)
Matte blev så glad så att jag hoppade av glädje :-)

Culan mätas på längden... 69cm lång och 64cm hög.

Här studeras galoppen :-)

Domarnas sammanfattnig om Culan:
En välbyggd hund som ej får bli längre. Utmärkta rörelser i trav och galopp.
EXTERIÖR: 10P och HÅRLAG: 12p
En kul dag som började med moln och regn och slutade med solsken :-)
...och Culan blev så trött på vägen hem att han somnade halverst ner på golvet i baksätet på Birks bil :-)

Påsklov

2010-04-11T09:32:00.009+02:00

Snart är påsklovet slut. Vi har varit mest i Serrejaur och sprungit; före skotern på skoterspåret, före skidorna i skogen, bredvid matte på grusvägen ;-) Men vi har framförallt haft en lugn, härlig vecka och vi har inte behövt vara hemma ensam i hundgården på dagarna.

Vi har följt med och pimplat fisk. Jakob fick några små rackare. De är ganska häftiga att leka med dom sprattlar ju och far omkring på marken. Och tro det eller ej jag kan faktiskt bära en liten abborre om jag vill :-) trots att de har vassa ryggfenor (och sen är dom ganska goda att äta upp när dom slutat sprattla).

Aquila hon låg och vaktade lilla Vera så att hon inte skulle hitta på hyss... Fast egentligen så tror jag att hon tyckte att det var varmt och skönt att ligga på renskinnet och att det där med att hon skulle passa Vera bara var nåt skyll :-)

Och här är en bild på Culan i vårsolen :-)

Här är Jakobs lilla kusin Kevin (snart 3år) och han visar en av abborrarna som Jakob har fått.

GLAD PÅSK!

2010-04-01T18:22:00.003+02:00

Vi önskar alla vi känner en riktigt glad och trevlig Påskhelg!
Nu styr vi färden mot Blåkulla......

Hälsningar från Culan, Aquila och Leia (och matte) :-)

Ps. Plassara slutade på en 18 plats av 31 lag på Vindelälvsdraget :-)
Kram på er alla lagkompisar, det gjorde vi bra :-)

Vindelälvsdraget

2010-03-19T19:42:00.008+01:00

Det har gått bra även idag för matte och Culan.
De körde sträcka 14 mellan Gargnäs och Råstrand i 9km.

Före start i Gargnäs.

Sträckan var en härlig skogskörning lite slingrig med någon liten backe. Fint spår med lagomt med snö. En avslutning med 1km körning över Vindelälvens is och till växlingen i Råstrand. Culan har skött sig jättebra! De körde om ett ekipage och blev omkörda av ett. En 13 placering på sträckan. Tiden 24.20.

Culan och matte mot växling i Råstrand.

Ett snöigt Björksele som avslutar den andra dagen på de 40 milen som ska avverkas på 4 dagar i kanske världens längsta draghundstävling!

Här sitter Culan och väntar på att lagkompisarna Linda och Zeke ska komma i mål :)

Laget Plassara stannar totalt efter 2 dagar på en 21 plats. Nu ska inte matte och Culan åka något mer på draget så de önskar de som fortsätter LYCKA TILL!

Vindelälvsdraget 2010

2010-03-18T17:44:00.007+01:00

Matte och Culan har varit iväg för att tävla i Vindelälvsdraget.
De tävlar för lag 41, Plassara. Idag åkte de sträcka 7 Kvarnudden-N N Örnäs i 9km. Mestadels på Vindelälvens is men på slutet även lite skogskörning. En 17 plats på sträckan med tiden 25.32 :) Laget Plassara ligger på 16:e plats efter en dags åkning.

Det här är just innan start och Culan verkar på hugget...

Jag fick ju naturligtvis inte följa med för att jag är för liten... matte tror inte att jag orkar springa och så är det ju sånna fåniga regler i den där tävlingen... men nästa år kan hon inte säga nåt så då ska jag vara med så det så!!!
Culan (och matte) var jätteduktig som vanligt :) Det var bara ett ekipage som sprang förbi dem. Det snöade och var ganska djupt i spåret men det gick jättebra ändå :)

Snart vid växling. Matte har stora problem med att lossa linan från kroken men det går bra i sista sekund...
Fortsättning följer i morgon :)

M-kullen fyller 2år!

2010-03-07T18:21:00.011+01:00

Grattis alla barn i M-kullen!
Tänk vad tiden går fort. Tycker inte det var länge sedan vi åkte till Gammelstad för att hjälpa er till världen :) Då var ni så små att ni fick åka i husses dunjacka på vägen hem från djursjukhuset.

Sen blev ni väl omhändertagna av alla "mammor" som ville hjälpa till att föda upp er:)

Riktiga mamma Aquila.

Låtsas mamma Steira.

Låtsas mamma Birka.
Och alla tre hade mjölk i tissarna så ni bara gick från mamma till mamma :) Det var inte lätt att få er att börja äta riktig mat för ni var ju mätt hela tiden.

Det var inte bara mammorna som ville sköta om er.
Jakob myste....

...för det mesta.
Nu vill jag bara säga till alla duktig valpköpare i M-kullen. Fortsatt lycka till med era hundar hoppas att det blir många fåglar i boxen till hösten:)
/Sophia

SNÖIGA, ISIGA och LYCKLIGA!

2010-02-15T11:41:00.004+01:00

SPRINGA, PULSA, HOPPA, "SIMMA", KRÄLA, fram genom snön. Det är jobbigt men hur kul som helst! Men jag är ju inte dum :) Culan får göra det värsta jobbet att bana väg genom snön och jag går i spåret bakom honom :)

Igår på Alla Hjärtans Dag åkte vi till Serrejaur. Matte tog oss med på en tur i skogen och på "ängen" som är helt täckt med mycke, mycke snö. Solen sken och det var bara några minus grader. "Morfar" har dragit upp ett skidspår eller man kan nog säga HADE dragit upp ett spår för det var inte mycket kvar av det när vi hade varit i farten :)

Jag som trivs bäst under snön fick ju som alltid lite svårt att se för all is som fastnar runt mitt ansikte. Inte för att jag bryr mig så mycket men...

Här har det börjat mörkna och jag och Culan spanar in mot skogen.

Här spanar jag själv... Jag har nämligen kommit på att det har varit fågel i farten. "Morfar" räknade till 14 orrar, både tuppar och hönor som höll till här i morse.

Det fanns massor med gropar som fåglarna hade grävt ner sig i och det var de som jag spanade efter. Det kunde ju finnas någon kvar.

Mikkel Räv har varit ute på jakt...

...och Stampe Stepp har också letat mat.

Och för ni som vet hur högt ett Renstängsel är... det är mycke snö i år!

En liten vilopaus innan jag fortsätter!
Här har jag span på Stampe Stepp.
Vi ses!

Jul i vårt hus

2009-12-20T21:45:00.008+01:00

Ja ni såg rätt. Vi har haft jul i vårt hus lite före alla andra...
Det beror helt enkelt på att mattes syster med familj från Norge och mattes bror från Skellefteå har varit hos oss i helgen.
Mattes mamma fyllde 60 år i fredags och idag var det dop av mattes brors lilla dotter Vera i Serrejaur byastuga.

I lördags på lilla julaftonen, fick vi öppna paket!!!
Barnen fick mest klappar så klart men jag och Culan och Aquila fick var sin jättegod julklapp, ett tuggben!

Till alla våra vänner
GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

Grattis till mig!!!

2009-12-15T21:24:00.007+01:00

Ha! Nu är det min tur att fylla år. Jag blir faktiskt 1 år idag!
Stora damen, jajamensan... och vuxit har jag gjort!
Nu är jag 61,5 cm hög och väger nästan 26 kg, de ni :)
Det betyder alltså att jag har vuxit 6 cm och blivit 6,5 kg tyngre sen min 6 månaders dag. Hmm... matte sa att hon läst att jag inte skulle växa mer än 5 cm från 6 månaders dagen tills dess att jag blev vuxen men det stämmer inte på mig så mycket har jag räknat ut :)

Matte tycker att jag är så fin och duktig!
Jag är faktiskt väldigt duktig på att bära apporten som matte ger mig (om jag nu får skryta lite om mig själv). Jag bär den långa sträckor när vi är ute på promenad. Jag blir så stolt när jag kan!

Jag hälsar GRATTIS till alla mina 12 syskon som också fyller 1 år i dag. Hoppas att ni har haft en lika kul födelsedag som jag!

Och sist men inte minst så vill jag skicka en stor blöt puss till min mamma som igår födde mina 14 små syskon! Sköt om dem väl!!! PUSS!!!
Ni kan se dem på http://www.kennel-bilde.dk/

Aquila 11år!!!

2009-12-13T23:07:00.007+01:00

På Lucia dagen för 11 år sedan föddes det en kull med 9 valpar hos Agneta Forsström i Boden. En av dem döptes till Libby.
Nils som nu var redo att skaffa en jakthund svarade på en annons i en tidning och åkte för att titta på valparna. Det blev kärlek vid första ögonkastet :)
Libby blev Nils första stående fågelhund, han döpte om henne till Aquila.
Aquila på latin betyder "örn" och finns som stjärnbild på himlavalvet.

Aquila har varit en superbra jakthund och en härlig kompis.
Nils och Aquila har haft stora framgångar.
2003 blev hon Svensk Utställningschampion.
2004 blev hon årets strävhårstik.
2008 blev hon Svensk Jaktprovschampion.

Aquila har blivit grå i ansiktet och synen börjar svikta. Hörseln är bra, i alla fall det hon "vill" höra och än idag är hon pigg i benen och hänger med på långa motionsrundor.

Vi här hemma hurrar för 11-åringen!
Och husse i himmelen skänker nog en tanke till gammeltanten en dag som denna...
Hoppas att din hälsa fortsätter några år till.

Grattis kramar från matte, lill-husse, Culan och Leia.

Utställning i Kiruna

2009-11-22T21:06:00.009+01:00

Då var det dags igen. Denna gång i norra Sverige och Kiruna. Vi åkte redan på fredag så vi sov i en stuga i Jukkasjärvi. Tur var väl det för det var långt att åka... Men (hi, hi) jag fick åka i baksätet och hade det jätte mysigt. Mina kompisar på resan var Strävsamma Mario och Stormkullens Cosmos-Carat (Birk, är son till Culan) och de fick minsann åka i hundburen längst bak i bilen. På kvällen åkte vi till Mara och hälsade på och mattarna fick middag och god efterrätt (och ORÄTTVIST vi fick ingenting). Det var kul att hälsa på och se hur Mara bor och hon blev också väldigt glad att se oss.

Domaren hette Åke Sjöström och han skrev så här på lappen till matte:

Mycket god typ och helhetsintryck.
Vackert huvud med bra könsprägel. Fin halslinje. Stark rygg. Kuperad svans, import från Danmark. Bra underlinje. En aning överbyggd, särskilt under rörelse. Kunde vara bättre vinklad bak. Bra vinklad skuldra. Sträv päls som dock kunde vara något längre på kroppen.
Junkl Kv 1 Kk 2

Hmm... det där med pälsen. Hade jag vetat att jag hade för kort päls så hade jag minsann protesterat mera när matte rev bort mitt hår för några veckor sedan. Fast jag tycker att det är rätt skönt, jag blir så varm när jag springer i skogen.

Här står domaren och berättar att jag är för kort i kroppen för hans smak så han ger hon som står efter mig ett hederspris och första platsen. Men det gör ingenting för jag väntar tills jag har vuxit till mig och fått lite jaktmeriter då ska jag visa hur snygg och smart jag är ;)

Och så var denna tripp till ända och vi får åka den långa vägen hem till Arvidsjaur igen.
Förresten Mario fick i Ukl 1 1 Hp, Birk i valpkl 1, 2plac, Mara i Ukl 1 1 Hp Ck, Stormkullens Caxige-Casper (Culans son) blev BIS 2 valp och Strävsam C-Java (Culans syster) fick sitt andra cert!

Utställning i Umeå

2009-11-15T13:04:00.008+01:00

En hälsning till min husse i himmelen, jag önskar att du hade varit med, jag saknar dig!

Ja då har jag varit på något som kallas utställning. Det var massor med hundar! Inte så många i min egen ras Strävhårig Vorsteh men allt som allt med de andra kontinentala hundarna 69st!

Matte tyckte att jag skötte mig bra. Och det var ju inte så svårt att springa lite och sen stå stilla. Domaren Fredrik Norgren var snäll. Han skrev en lapp till matte om vad han tyckte om mig och min första utställning i juniorklass 11 månader gammal:

Mycket god typ och helheltsintryck.
Bra storlek, medelkraftig, prop. feminint huvud. Bra ögon och öron. bra nosrygg, hals. Liten dipp, bakom manke. Passande benstomme. Bra tassar, skuldra. Tillräckliga vinklar bak. Parallella, lätta, vägvinnande steg. Bra hårlag. Bra temprament och arbetslust. Mycket goda utvecklingsmöjligheter.
Junkl Kv 1 Kk 1 Hp.

Det gick bra för Strävsamma Mara och Strävsamma Mario. De gick i unghundsklass och fick 1 1 Hp bägge två! De var också väldigt duktiga på att springa och stå stilla. Fortsätt i den stilen :)

Min husse är i himmelen.

2009-08-25T13:44:00.009+02:00

Min älskade busiga, spralliga, mysiga husse Nils är i himmelen nu och jagar ripa med Toldo. Matte säger att han lämnat ett brev. Han orkade inte leva längre. Jag saknar honom så mycket och matte är alldeles förtvivlad så jag håller mig i närheten av henne och tröstar henne så gott det går. Jag kommer alltid att minnas dig. Skjut många ripor, tjädrar och orrar med Toldo för jag vet att du längtat efter honom. Så ses vi en dag när mitt liv nått sitt slut.

Jag älskar dig!

Många blöta pussar från mig. /Leia

Min husse Nils och hans älsklingshundar Strävsam Toldo och Aquila.

Husse med en av Culans valpar Stormkullens Chico-Carlito.

Den här låten satt Nils och lyssnade på gång på gång. Det var en låt som betydde mycket för honom eller kanske kände han igen sig i den. Det får jag aldrig veta. Det är i alla fall en låt som när jag hör den så kommer jag att minnas Nils, hur han var och vad vi hade tillsammans. Han var mitt allt! /Sophia

Härliga Vittjåkk!

2009-08-15T14:29:00.004+02:00

Det var ett tag sedan men nu har jag äntligen fått gå en tur runt Vittjåkk! Aquila, matte och jag. Tyst, lugnt, lagomt varmt. Kan det bli bättre? Vi turades om att springa jag och Aquila. En gång då Aquila var ute och sprang stannade hon plötsligt till och vädrade. Jag blev naturligtvis intresserad och stannade jag också. När vi kom närmare henne såg vi bakom en kulle 3 stycken renar som gick och åt... typiskt inte var väl det någonting att hetsa upp sig för. De är ju inte intressant alls de där djuren. Och inte nog med de där 3, det var ju renar i hela skogen. Överallt där vi gick var det renar. Tur att man inte bryr sig om dom för då hade man haft att göra... Jag såg däremot en häftig liten fågel som flög upp i ett träd framför mig. En lavskrika. Den liksom retade mig, "kom och ta mig om du kan" men jag fick inte för matte för hon vände och gick åt ett annat håll.

Sommaren är kort...

2009-08-12T13:10:00.014+02:00

Men jag har ändå hunnit med en hel del.
Badat, simmat, åkt båt, varit på kurs, träffat mina norska vänner, hejat på Birka och Mara på viltspårprov m.m. m.m.

Börjar väl med att visa lite bilder då jag, Mara, lill-husse, matte och husse var ute på Storavan för att fiska. Det var strålande sol och bara lite vind. Vi hade det lugnt och skönt men det blev ingen fisk...

Min mattes lillebror David har fått en liten flicka den 17 juli som ska heta "Vera". När de var hos oss och hälsade på var jag bara tvungen att snusa på henne hela tiden :) Hon luktade så gott och hade så söta små fötter...

Vi har varit på kurs i Arjeplog igen. Nu var hela min familj med och endel barn till Aquila och Birka var också med. Vi hade kul. Även om det var samma övningar som förra gången så var det kul att träna. Och där var den igen den där konstiga hunden... men jag tror det är något lurt med den, den kan ju inte gå..

Husse och Mara.

Mara visar att hon kan bära apporten. Maras syster Strävsamma Mynta kan också bära...
Här är det Strävsamma Tiriak som visar att han kan plocka upp apporten från marken.

Jag måste ju också berätta att min matte har följt Birka och Mara till Adakliden för att göra viltspårprov i anlagsklass. Det gick jättebra! Birka fick 40p och är nu SJCH! Mara fick 37p också godkänd! Det blev en lyckad dag för dem. Nästa år har matte lovat att jag ska få fara dit och gå prov. Jag längtar redan!

Strävsamma Mara

Fågelhund kurs

2009-07-06T17:30:00.020+02:00

Tjoho! I helgen har jag och matte haft jätteroligt! Vi har varit på kurs i Arjeplog. Med Hundskolan Vision. Vi steg upp tidigt på morgonen och sen åkte bara jag och matte i väg. Det började med att jag fick sitta jättelänge i bilen... Jag försökte ropa på matte men dom måste ha haft mycket att prata om för hon hörde mig inte, (jag hörde hur dom pratade och skrattade) det tog en evighet men tillslut så kom hon och hämtade mig. Då satte hon på mig ett halsband som jag aldrig haft förr. Det var i silver och rasslade. Jag blev mycket snygg! Jag fick träffa flera andra hundar. Där var två andra strävhåriga vorsteh, två korthåriga vorsteh, två pointer, en breton och så jag. Sen fick vi gå hit och dit och matte sa "fot" och "sitt" mest hela tiden. Jag förstår inte riktigt vitsen men det måste väl ha varit någon mening med det hela... Ja sen när vi hade gått klart så fick jag äta lunch. Efter lunch blev det mera gå hit och dit och "sitt" men då kastade hon en häftig fladdrande sak upp i luften framför mig. Jag kunde nästan tro att det var en fågel som hon gömt i fickan. Jag förstår faktiskt grejjen... när matte kastar "fågeln" så ska jag sitta. Hann sällan sätta mig före matte sa sitt men jag ska nog chocka henne någon gång så att jag hinner före henne :) Sen blev det in i bilen igen... och det var ganska skönt att vila lite.

Jag sov väldigt gott på vägen hem!

Andra dagen åkte vi också tidigt på morgonen. Vi fick åka med en annan kurskompis som heter Freja. Jag hade tur för när vi blev lämnade i bilen så slapp jag sitta i buren med Freja och dom var så snäll att dom hade lämnat mat och godis i bilen :) Det var tur att jag hade hunnit äta upp det innan matte kom och skällde på mig. Fattar inte varför man inte får äta när det finns mat... Då fick jag lov att byta bil och där låste de in mig i en bur. Skit också, jag hade ju inte kollat överallt det hade kanske funnits mer...

När jag äntligen fick komma ut ur bilen så träffades alla på lydnadsplanen. Matte hade med en konstig sak i handen. Det visades att det var tänkt att jag skulle ha den där saken i munnen. Det var inte speciellt kul. Blä! Den smakade illa. Försökte spotta ut den men då höll matte igen munnen på mig. Det var inte snällt. Jag fick sitta länge med den där äckliga saken i munnen. Och inte nog med det, när hon äntligen tagit ut den ur min mun, så efter en stund så stoppade hon in den i munnen på mig igen. Jag trodde att det snurrat om i mattes huvud. Måste jag verkligen ha denna äckliga sak i munnen igen...

Inte ens när jag la mig ner slapp jag den...

Fick ingen lunch idag... hade tydligen ätit upp den tidigare.
Efter vår så kallade "lunch rast" åkte vi bil högt, högt upp på ett fjäll. Där blev det nya övningar. Våran lärare Mattias lärde mig att "stå". Det var ju hur enkelt som helst. Vi gick runt och på samma fläck på marken stannade han och höll i mig så att jag inte kunde gå. När jag hade gjort det några gånger så började jag förstå. Han säger att jag lär mig i "bilder". Det var därför som det var så enkelt när han gick tillbaka till samma fläck, då förstod jag genast att jag skulle stå stilla. Vi gjorde annat också. Den där förbenat äckliga saken var jag tvungen att ha i munnen igen. Sen kastade matte de där "fåglarna" igen. Och så gick vi en bit på fjället och där flyger det iväg en "fågel" utan att matte kastade. Jag var duktig på att sätta mig men matte hjälpte till. Våran lärare är imponerad av mig, och det är ju inte så konstigt att förstå varför :)

Mattias lär mig att stå.

Här pratar han om något. Jag tror att jag vet vad! Han berättar för alla att jag är världens bästa vorsteh princessa!!!

Vid ett annat tillfälle så får jag gå en annan väg ut på fjället. Jag går där i godan ro och luktar på alla spår av mina kompisar som har fått gå på samma ställe, när jag plötsligt får se en hund som står och pekar "kolla här finns det fågel". Jag fryser genast fast i ett stånd jag också. Matte stryker mig över ryggen och på sidorna och säger att jag är jätteduktig som står stilla. Sen går vi därifrån. Jag träffade aldrig mer den där hunden och inte såg jag någon fågel men sånt är livet.

Jag blev så trött av alla intryck och övningar under eftermiddagen så jag var bara tvungen att sova en liten stund... Gud så härligt. Men efter en liten stund så var det slut på vilat och matte följde mig uppför en stor backe och ut i fjällriset. Där väntade Mattias på oss och jag blev glad att se honom. Vi stod och pratade en stund och sen gick vi en liten promenad. Och du må tro att jag blev förvånad när det plötsligt flyger upp en riktig fågel framför mig! Matte säger "sitt" och jag sätter mig förstås. Så häftigt! Jag satt länge och tittade. Den var fin men den försvann i riset. Vi går bort och sen får vi gå tillbaka och där är den igen! Matte säger att jag ska sätta mig igen men jag är ganska trött i huvudet så det går lite sakta. Jag sätter mig förstås men oj vad jag är trött.

Vi åker tillbaka till det stället där matte och alla människor har varit inne i huset och jag har måsta sitta i bilen. Jag har tur för jag får följa med in (ha, ha ingen annan av mina kompisar har fått göra det). Där sitter alla människor bredvid borden och läraren Mattias står längst fram och pratar. Jag har så svårt att hålla uppe ögonen så jag hör inte många ord av vad han säger innan jag somnar på golvet bredvid matte.

Sen åker vi hem med Freja och jag sov gott hela vägen hem. Det har varit hur kul som helst att gå kurs. Jag hoppas att jag får åka dit någon fler gång!

Piteå Summer Games

2009-06-30T22:56:00.011+02:00

Fredag 26 juni. Vilken dag! Hela dagen har vi (jag och Tolstoj) tittat på barn som springer efter bollar. Människorna blir som galna och skriker, klappar i händerna och dansar runt bara för att bollen rullar i mål... Jag har då tagit allt med ro. Det är ju ingen idé att hetsa upp sig för en boll...

Det är allt lite spännande att kolla på bollen...Matte passar på att träna lite platsliggning med oss.

IFK Arvidsjaur pojkar födda -99. Bakre raden, trea från vänster, där är min lill-husse Jakob!

Man kan ju inte säga annat än att man blir rätt så trött av att titta på barn och bollar en hel dag!

Midsommar

2009-06-22T21:46:00.018+02:00

Det har varit midsommar här hos oss... Inte för att jag kan fatta vad det är för något speciellt med det, men vi har haft det roligt och det har varit härligt väder. Matte och husses kompisar Joel och Carina med familj har varit hos oss hela midsommarhelgen. Det har varit jättekul. Vi har varit igång från morgon till kväll och det har känts i benen då man måste gå och lägga sig. Jag har varit trött!

Första båtturen. Jag håller mig krampaktigt fast i husse. Här ligger vi och solar. Närmast är det Mara. I stentrappen ligger jag och sen är det Birka, Tolstoj (som två högar) och så Culan som ligger längst ute till höger.
Här badar vi för fullt. Tolstoj, lilla jag och Mara.Kolla in simstilen... Jag har inte riktigt fattat ännu hur man ska simma utan att plaska men här är bildbeviset på att jag har simmat i alla fall. Det är jag som syns mitt i plasket som ni förstår...
Man blir blöt när man badar.

Nu är det SOMMAR!!!

Så här ser det ut efter en dag full av upptåg. Närmast Mara, Culan och Birka. Längre bort ligger jag, Steira (kompis), Aquila och Tolstoj.

Lite mer avslappnad var jag när jag fick åka i den stora båten. Det var riktigt härligt.
Lill-husse Jakobs stora fångst. En gädda! Jag tror bestämt att han var ganska nöjd över den :)

15 juni 2009

2009-06-11T14:56:00.010+02:00

Grattis till mig!
Idag fyller jag 6 månader. Och se så snygg jag har jag blivit!!! Jag är 55,5cm hög och väger 19,5kg.

Livet känns härligt. Jag har gjort flera spår bla. ett som var 4 timmar gammalt och hade 4 vinklar och bloduppehåll. Om jag fixade det? Så klart!!! Jag är ju gjord för att spåra... Blev bara lite förvirrad när jag upptäckte att det inte var någon blodlukt vid bloduppehållet, men jag hittade igen spåret och sen gick allt som en dans igen ;) Du skulle se vilka snygga vändningar jag gjorde i vinklarna...

Annars händer det inte så mycket. Vi springer och leker jag och de andra jag bor med. Jag brukar följa matte på jobbet några gånger/vecka. Där finns en hund som heter Chico och han är lite svår flörtad att få och leka. Men ibland när vi är på promenader i skogen så får han upp nåt il och då hänger jag på.

Ibland får jag följa till stallet. Där finns det stora djur som är lite mystiska. Där finns också "Ramsa" som är en svart och vit kompis som är någon månad äldre än mig. Hon är jättekul! Vi brukar springa i stallet, brottas i de mjuka spåniga hästsovplatserna och tävla om vem som hinner äta mest hästskit på kortast tid. Jag vinner varenda gång!

Så GRATTIS TILL MIG PÅ MIN 6 MÅNADERS DAG!

GRATTIS!

2009-06-02T12:47:00.002+02:00

Har ju glömt att berätta den stora nyheten!!! Min "storebror" Culan har blivit pappa igen, på Pingstafton. Det blev 11 små busungar... Hmm undrar när man kan åka till dom och hälsa på och busa lite :) Jag blir ju nästan liksom deras faster och fastrar ska ju ta hand och sköta om deras syskonbarn och lära dem olika saker. Yiipiie. Se bara till att växa lite så kommer jag och visar er lite trick... Jag kan några stycken nämligen :) Jag kan bära skor, strumpor och andra kläder från hallen och sovrummet till soffan i vardagsrummet. Jag kan tugga sådana där vedpinnar som matte eldar med i kaminen till små små flisor. Jag kan tjuva mjuka gosedjur från lill-husses rum. Jag kan putta bort grinden som står för trappen till nedervåningen. Jag kan smyga mig in till lill-husse när han sover och hoppa upp i hans säng och putta in honom i ett hörn... Och jag kan ta nacksving och brotta ner både Tolstoj och Mara fastän de är mycket större än mig! Visst är jag bra! Det där är förstås inte allt jag kan men det är de bästa inomhus tricken. Ute kan jag: hålla koll på matte så att hon inte springer bort i skogen. Spåra älgklövar. Gå fint i koppel. Gå lös utan koppel bredvid matte. Springa fort till matte när hon ropar på mig. Och snart kan jag simma också! Det är inte alls långt borta tills jag kommer på hur man gör:) Kan ju inte låta bli att tycka att jag är en riktigt duktig faster som kan lära småttingarna en hel del bra saker. Ni kan se mina små "syskonbarn" på www.stormkullens.se

Spår igen!

2009-05-23T22:42:00.014+02:00

Idag har vi varit ute och gått spår igen. Tolstoj, Aquila och lilla jag. Det var lika roligt och lätt som förra gången. Matte sa hela tiden att jag var duktig och jag blev mycket stolt när jag kom fram till älgklöven! Tycker att hon kan göra lite svårare nästa gång... Aquila hon fick minsann gå jättelänge i skogen och spåra. Kors och tvärs och hit och dit genom hela skogen tror jag... Jag och Tolstoj fick då sitta jättelänge i bilen och vänta. ORÄTTVIST! Det är ju alldeles för lätta spår för mig som är så duktig. Nä hon får skärpa sig min matte och ge mig en utmaning så att jag får tänka lite!Hittar spåret som leder till...

...en stubbe......och där var den, älgklöven som jag hittade alldeles själv. Carina följer Tolstoj i spåret... Han hittar också blodspåret och följer det till slutet. Här är en mycket stolt kille som bär sin älgklöv :)
När matte säger att det är Aquila som får komma ut ur bilen blir det full fart på "gammel tanten". Hon hoppar och studsar som värsta tonåringen trots att hon faktiskt är 10år och 5mån. Det lyser i ögonen av lycka. Här visar hon att hon fortfarande kan spåra! Hon följer lugnt och metodiskt spåret som går kors och tvärs genom skogen. Noga känner hon av marken så att hon inte missar någon vinkel.
Det är då inget fel på luktsinnet här inte!
Och så vips! Gamla, söta Aquila med sin älg-fångst!

Våren på Vittjåkk

2009-05-23T22:05:00.005+02:00

Våren har kommit till Vittjåkk. Snön har snart smält bort. Det är många nya lukter och fåglarna kvittrar. Just den här dagen var det varmt och skönt. Matte och jag gick runt lite och sen la hon sig för att vila i solen (det hade jag inte tid med, det var ju så mycket spännande att utforska). Roligast av allt var ändå den snön som låg kvar som jag kunde springa runt i!

Här har jag lagt mig en stund för att vila och då kom det en surrande, flygande sak som matte säger heter "mygga" och den flög bara närmare och närmare och...

...jag kunde nästan fånga den i luften men den var för snabb...Här tar jag mitt första dopp :) Lite kallt, men det är ingenting att bry sig om.
Matte tycker att jag är duktig som hämtar träbiten som hon kastar i vattnet :) Hon tror att jag kommer att bli en riktigt duktig vatten apportör! Jag kan nog hålla med henne i det fallet. Det är ju jättekul att bada...

Första blodspåret...

2009-05-13T21:49:00.016+02:00

Idag tog matte mig till skogen för att visa mig en sak. Först gick hon själv i skogen och jag fick inte följa med, orättvist! Men sen fick jag komma ur bilen och matte visade mig en gul sak som låg på marken.
Den där gula saken fick jag sätta på mig och då blev jag så här snygg!!!

Matte visade mig en plats i skogen som luktade väldigt speciellt... det var mycket intressant så jag luktade väldigt noga.

Här hittar jag ett spår som jag bara måste följa...

Jag kom visst lite fel...måste leta vidare...

Här är spåret igen och matte hänger med.

Matte säger hela tiden att jag är duktig som kan gå efter spåret.

Häng med nu här händer det saker snart, det känner jag på mig...

Kolla här vad jag hittade i skogen. Matte säger att det är en älgklöv.

Här är jag med älgklöven som jag hittade i skogen.

Spåret jag gick var ungefär 75m rakt fram med en liten böj på slutet. Ett blodspår med några godbitar (som jag hittade och åt upp) och en älgklöv på slutet. Jag längtar redan tills nästa spår!

Härliga snö!!!

2009-05-06T19:35:00.011+02:00

Åhh äntligen kan man kissa utan att måsta springa och leta en snöhög... Idag har det snöat igen och alla människor går omkring och gnäller att det är kallt och blött, blött och kallt...men inte jag! Gud så härligt med snö! Jag blev lite orolig att snön skulle försvinna för alltid... det är ju så härligt att springa runt, runt och hoppa uppför och nerför snödrivor och gräva en grop och lägga sig i snön och svalka magen. Jag hoppas att den aldrig försvinner!!! Se här: igår var det nästan ingen snö men idag ser det ut så här på baksidan av vårat hus :) och jag kan kissa vart jag vill :)

Här är jag igen världens sötaste vorstehprinsessa!!!

Första fågelkontakten

2009-05-01T00:20:00.002+02:00

Ja vad ska man säga. Här har man flyttat upp till skogsfågelland, skrytit har de om "riktiga" fåglar som föds i skogen. Vad händer! Husse råkar titta ut genom köksfönstret, varför stod han där kan man fråga sig? Han diskar inte speciellt ofta han inte. Plötsligt är jag "princessan" utslängd på trottoaren, husse manar på och matte efter med kameran i högsta hugg. Jag förnimmer en känsla av något spännande och sprintar iväg mot en liten skogsdunge, där får jag syn på ett ovanligt fjäderfä. Jag stannar upp, men sen kan jag inte hålla mig. Full fart mot det gråbrunspräckliga, husse försöker prata med mig så jag stannar upp. Det verkar som om de tycker att jag är duktig. MEN det var inte någon sån där svår skogsfågel inte. Det var en fasanhöna som säkert rymt från någons voljär. Så sant som det var sagt, uppfödd i Danmark med fält som "hemmaplan" visade jag att fältfågel sköter jag med bravur.

Grattis Kulo-strulo!

2009-04-29T21:15:00.004+02:00

Kulan är så glad och sprallig idag...Och inte undra på det. Han ska bli pappa. Ja, ni såg rätt! Hans tjej Tina ska få bebisar, det har dom kollat idag hos doktorn. Undrar hur det känns? Man ska visst bli rund som en boll. Och så hörde jag att man inte vill äta... hmm... hur kan man inte vilja äta??? Kan jag inte förstå. Jag har just nu ikväll fått jättegod mat. Det var så gott att när jag hade ätit upp min mat smög jag till Mara (utan att matte eller husse såg mig) för hon är så snäll och så åt jag upp hennes mat också! Mätt och belåten blev jag!!! Jag är mycket nöjd! Men husse blev inte så glad... Han tror att jag kommer att få ont i magen, men det tror inte jag. Nu är jag ju mätt för en gång skull!
Kolla in http://www.stormkullens.se/ så kan ni se Kulans tjej! Hon är jättesöt och snäll. Det vet jag för jag har träffat henne :)

Den där vingen igen!!!

2009-04-26T11:16:00.005+02:00

Nu har det hänt igen.... Den där spännande saken som vippar dök upp när vi skulle ut och springa i det vackra vårvädret! Jag är lite osäker, får jag eller får jag inte springa ifatt den och bita ihjäl den? Först var jag väldigt försiktig men sen tyckte husse att jag kunde vara lite tuffare och springa efter den lite lagomt... så det gjorde jag :)

Matte och husse tycker att jag är så söt, och det är jag förstås! Jag är ju sötast i världen!

Det var en härlig promenad i 11 graders värme. Mara hittade en plats där det hade varit fågel (lite fjäderdun var kvar på platsen) och hon visade det ordentligt! Birka trodde på riktigt att det var en fågel som Mara hade hittat så hon sekunderade... Matte hann inte få någon bild på Birka men här är Mara.
Våren har kopplat sitt grepp, men ännu är det höga snödrivor som man kan leka i! Aquila ligger och svalkar sig i snön.

Skoter.

2009-04-18T20:42:00.000+02:00

Nu har jag suttit på en konstig manick... Den surrar och rör på sig. Mina vänner blir helt galna och springer och skäller och jagar den., men jag förstår inte vitsen. Jag håller mig lite på sidan när manicken kommer närmare mig. Det går bra att sitta på den. Matte håller i mig så att jag inte ramlar och slår mig. Det är ganska kul att se när de andra springer och är tokiga... se själva.

Påskfirande!

2009-04-17T14:44:00.000+02:00

Nu har det varit påsk och jag har gjort endel nya saker och träffat så många nya vänner så jag är lite trött... Men det har varit kul! Vi har busat från morgon till kväll och ätit god mat!!!

Först var vi i Serrejaur och där träffade jag mina nya "kusiner". Fanny är en brun Labrador, Selma är en Fransk bulldogg och Kalle är en Springer spaniel. Dom bor i Nord Norge med sin familj Emma (som är min mattes syster), Per-Eirik, Benjamin och Maja. Här kommer några bilder.

Här sitter jag och tittar på när min lillhusse Jakob och hans kusiner Benjamin och Maja ligger och fiskar på isen.
Det är tröttsamt att fira Påsk. Här är jag och Selma.

Den här dagen var vi och hälsade på Joel och Carina och deras barn och hundar i Månsträsk. Det blev en hel del spring i djup snö och vatten på isen så jag måste vila lite ibland...Det var soligt och varmt men det blev lite blött och kallt om tassarna... Jag fick åka skoterpulka med min matte och det gick jättebra!

Frida, Alva och Fanny (barnen) hade fått 5 fiskar och de var lite kul att titta på. Men som sagt var så var det väldigt mycket vatten på isen...

Aquila, Kulan och Mara väntar på något gott...

Första fågelvinge träningen.

2009-04-06T21:06:00.002+02:00

Matte och husse är allt lite tokiga. De tar mig med ner i källaren (där jag egentligen inte får vara) och kastar en vit sak på golvet som jag tycker är väldigt spännande!!! Den vippar lite lagomt så jag blir så sugen att hoppa på den och bita fast i den men det är någonting inom mig som säger att jag ska stå still.... Det är första träningen med ripvinge. Matte och husse är så nöjd över mig, jag gör precis som jag ska göra...stå still och visa dem vart den är. Är jag inte duktig?!! Se själv.

På kvällspromenad.

2009-04-05T11:42:00.000+02:00

Kvällsprommis på Vittjåkk. ,-5 grader och en underbar kvällssol. På översta bilden är det Birka och jag som poserar. På de andra...gissa!?

Min familj.

2009-04-05T10:32:00.000+02:00

Det här är min nya familj. De är jättekul att bo med. Vi busar nästan jämt. Jag vill passa på att presentera dem. Jag börjar med gammel mamman:

Sjch Such Libby. "Aquila" som hon kallas till vardags är född 1998-12-13. Hon har varit en otroligt duktig jakthund som fortfarande i höstas hittade tjädrar, ripor och orrar i skogen. Hon hänger med på promenader och skidturer lika glad som hon alltid varit, även om kroppen är lite tröttare och stelare än förr. Aquila har haft tre kullar valpar.

Sjch Nilssons Birka. Född 2001-04-25. "Birka" är den som håller ordning på oss småglin... Vi får inte busa allt för mycket när hon är i närheten, då kan man få sig en tillsägning som heter duga... Birka är också en mycket duktig jakthund. Husse säger att hon går ut och hittar fåglarna även om det inte är enligt skolans alla regler om hur snyggt det ska se ut. Hon är mycket duktig på att rapportera och det ska jag lära mig av henne har jag tänkt. Birka har haft en kull valpar.

Such Strävsam Caliber. Född 2005-09-20. Han är en son till Aquila och han är också en duktig jakthund som har klättrat till elitklass den här hösten. Han är en riktig skogshund. Jättefint sök och är han borta då är det för att han har hittat fågel. Han är också en mycket bra draghund och han har tävlat i Vindelälvsdraget 2 gånger. Han har blivit pappa till elva valpar här vid nyår och nu har han parat ännu en tik så han kanske får ännu mera små barn i början av juni...

Strävsamma Mara. Född 2008-03-07.

Hon är en dotter till Aquila. Mara är jättekul att busa med. Vi springer och leker tafatt och brottas och har dragkamp.

Ljungbooken´s A-Tolstoj. Född 2008-09-11.

En av mina allra bästa vänner. Vi har så kul tillsammans!

Min lill-husse Jakob.

2009-04-01T22:56:00.000+02:00

Jag tycker mycket om min lill-husse Jakob. Vi leker och myser tillsammans. Han är jättekul.

Vem vinner??? Tittut!!!

Min nya vän.

2009-04-01T22:26:00.000+02:00

Hemma i mitt nya hem. Det här är Tolstoj min nya vän. Vi fann varandra direkt. Han är kul att busa med och han är så snäll! Jag får göra vad jag vill med honom, han blir aldrig arg på mig. Jag kan däremot bli arg om han sätter sig på mig. Han är ju stor och tung så det är inte så jätteskönt...

Sverige under mina tassar.

2009-04-01T22:05:00.000+02:00

Så det är så här det ser ut i Sverige. Vitt. Hemma hade blommorna börjat komma upp ur jorden och vi kunde ligga i solen och värma oss. Här är det kallare, inte för att jag fryser men det är kallare... Nu har jag kommit till Arlanda flygplats i Stockholm. Jag är ute och kissar lite innan nästa flyg till Skellefteå ska lyfta. Det var inte så farligt att flyga. Jag var lite orolig till att börja med men det gick bra så nästa gång kan jag vara helt lugn. Jag vet ju nu att jag kommer ner från himmlen igen.

Flytten från mamma

2009-03-30T22:19:00.000+02:00

Nu är det dags! Jag ska flytta hemifrån. Från mamma, mina syskon, min uppfödare och de andra kompisar som jag har haft i första delen av mitt liv. Jag vet inte riktigt hur det kommer att gå, men jag är inte så brydd, det ordnar sig alltid. Hon verkar snäll min nya matte, Sophia. Hon säger att jag kommer att få kompisar dit jag ska också, flera stycken. Det blir kul att träffa andra. Här är jag på flygplatsen i Billund, Danmark och väntar på att få flyga för första gången. Spännande...

Det här är min vackra mamma Catja. Jag saknar dig... Vi kanske ses igen.