6 juli 2009

Fågelhund kurs

Tjoho! I helgen har jag och matte haft jätteroligt! Vi har varit på kurs i Arjeplog. Med Hundskolan Vision. Vi steg upp tidigt på morgonen och sen åkte bara jag och matte i väg. Det började med att jag fick sitta jättelänge i bilen... Jag försökte ropa på matte men dom måste ha haft mycket att prata om för hon hörde mig inte, (jag hörde hur dom pratade och skrattade) det tog en evighet men tillslut så kom hon och hämtade mig. Då satte hon på mig ett halsband som jag aldrig haft förr. Det var i silver och rasslade. Jag blev mycket snygg! Jag fick träffa flera andra hundar. Där var två andra strävhåriga vorsteh, två korthåriga vorsteh, två pointer, en breton och så jag. Sen fick vi gå hit och dit och matte sa "fot" och "sitt" mest hela tiden. Jag förstår inte riktigt vitsen men det måste väl ha varit någon mening med det hela... Ja sen när vi hade gått klart så fick jag äta lunch. Efter lunch blev det mera gå hit och dit och "sitt" men då kastade hon en häftig fladdrande sak upp i luften framför mig. Jag kunde nästan tro att det var en fågel som hon gömt i fickan. Jag förstår faktiskt grejjen... när matte kastar "fågeln" så ska jag sitta. Hann sällan sätta mig före matte sa sitt men jag ska nog chocka henne någon gång så att jag hinner före henne :) Sen blev det in i bilen igen... och det var ganska skönt att vila lite.
Jag sov väldigt gott på vägen hem!
Andra dagen åkte vi också tidigt på morgonen. Vi fick åka med en annan kurskompis som heter Freja. Jag hade tur för när vi blev lämnade i bilen så slapp jag sitta i buren med Freja och dom var så snäll att dom hade lämnat mat och godis i bilen :) Det var tur att jag hade hunnit äta upp det innan matte kom och skällde på mig. Fattar inte varför man inte får äta när det finns mat... Då fick jag lov att byta bil och där låste de in mig i en bur. Skit också, jag hade ju inte kollat överallt det hade kanske funnits mer...
När jag äntligen fick komma ut ur bilen så träffades alla på lydnadsplanen. Matte hade med en konstig sak i handen. Det visades att det var tänkt att jag skulle ha den där saken i munnen. Det var inte speciellt kul. Blä! Den smakade illa. Försökte spotta ut den men då höll matte igen munnen på mig. Det var inte snällt. Jag fick sitta länge med den där äckliga saken i munnen. Och inte nog med det, när hon äntligen tagit ut den ur min mun, så efter en stund så stoppade hon in den i munnen på mig igen. Jag trodde att det snurrat om i mattes huvud. Måste jag verkligen ha denna äckliga sak i munnen igen...
Inte ens när jag la mig ner slapp jag den...
Fick ingen lunch idag... hade tydligen ätit upp den tidigare.
Efter vår så kallade "lunch rast" åkte vi bil högt, högt upp på ett fjäll. Där blev det nya övningar. Våran lärare Mattias lärde mig att "stå". Det var ju hur enkelt som helst. Vi gick runt och på samma fläck på marken stannade han och höll i mig så att jag inte kunde gå. När jag hade gjort det några gånger så började jag förstå. Han säger att jag lär mig i "bilder". Det var därför som det var så enkelt när han gick tillbaka till samma fläck, då förstod jag genast att jag skulle stå stilla. Vi gjorde annat också. Den där förbenat äckliga saken var jag tvungen att ha i munnen igen. Sen kastade matte de där "fåglarna" igen. Och så gick vi en bit på fjället och där flyger det iväg en "fågel" utan att matte kastade. Jag var duktig på att sätta mig men matte hjälpte till. Våran lärare är imponerad av mig, och det är ju inte så konstigt att förstå varför :)
Mattias lär mig att stå.
Här pratar han om något. Jag tror att jag vet vad! Han berättar för alla att jag är världens bästa vorsteh princessa!!!
Vid ett annat tillfälle så får jag gå en annan väg ut på fjället. Jag går där i godan ro och luktar på alla spår av mina kompisar som har fått gå på samma ställe, när jag plötsligt får se en hund som står och pekar "kolla här finns det fågel". Jag fryser genast fast i ett stånd jag också. Matte stryker mig över ryggen och på sidorna och säger att jag är jätteduktig som står stilla. Sen går vi därifrån. Jag träffade aldrig mer den där hunden och inte såg jag någon fågel men sånt är livet.
Jag blev så trött av alla intryck och övningar under eftermiddagen så jag var bara tvungen att sova en liten stund... Gud så härligt. Men efter en liten stund så var det slut på vilat och matte följde mig uppför en stor backe och ut i fjällriset. Där väntade Mattias på oss och jag blev glad att se honom. Vi stod och pratade en stund och sen gick vi en liten promenad. Och du må tro att jag blev förvånad när det plötsligt flyger upp en riktig fågel framför mig! Matte säger "sitt" och jag sätter mig förstås. Så häftigt! Jag satt länge och tittade. Den var fin men den försvann i riset. Vi går bort och sen får vi gå tillbaka och där är den igen! Matte säger att jag ska sätta mig igen men jag är ganska trött i huvudet så det går lite sakta. Jag sätter mig förstås men oj vad jag är trött.

Vi åker tillbaka till det stället där matte och alla människor har varit inne i huset och jag har måsta sitta i bilen. Jag har tur för jag får följa med in (ha, ha ingen annan av mina kompisar har fått göra det). Där sitter alla människor bredvid borden och läraren Mattias står längst fram och pratar. Jag har så svårt att hålla uppe ögonen så jag hör inte många ord av vad han säger innan jag somnar på golvet bredvid matte.
Sen åker vi hem med Freja och jag sov gott hela vägen hem. Det har varit hur kul som helst att gå kurs. Jag hoppas att jag får åka dit någon fler gång!

1 kommentar:

  1. Hej Prinsessan!
    Vad häftigt det låter att gå kurs för en så duktig lärare. Jag tror att min husse också har bestämt att vi ska träffa Mattias. Hoppas han är lika imponerad av mig som han verkar ha varit av dig.
    Kram från Bork

    SvaraRadera