Fjälljakt

Vi har varit på fjället och jagat. Vi åkte tidigt på lördag morgon. Jag, Culan, Peppra, Casper, min matte och min nya husse Magnus. Bilresan var lång och förväntningarna höga... Vi hoppades att hitta många fåglar.
När vi kom fram till fjället träffade vi en liten tjej som heter Diva och hennes husse Johan. Diva är en irländsk setter på snart 7 månader och ska också börja jaga fåglar när hon blir stor :) Hon var med för att se och lära.

Äntligen fick vi komma ut ur bilen och vi började vår promenad uppför det höga berget. När vi kommit upp och ut ur skogen blev det dags för att springa. YIPPIE!!! Och jag sprang och sprang. Letade och letade. Men icke. Peppra sprang också och letade. Men icke. Casper sprang. Men icke.

Culans tur och en ripa flyger iväg framför honom. Matte såg vart den landade så jag fick försöka söka igen den. Jag letar och hittar den men just som jag ska stanna och stå stilla så flyger den iväg igen och skrattar åt oss... och lydig som jag är (för det mesta i alla fall) så stannar jag kvar och ser på den när den försvinner flygande nerför fjället.
Sen går vi igen. Och letar och letar.... det verkar helt dött. Inte en fågel så långt ögat når.
Vi tar en välbehövlig vilopaus.

Och sen fortsätter vi att leta... och vi letar ännu mer. Motion får vi i alla fall ;)
Culan och Peppras tur. Culan står men inget där. Han springer 40m står igen men inget där heller. Då tar han en större sväng runt och får vinden i nosen.

Står. Stensäkert denna gång. Reser och det lyfter 2 ripor. Pang, Pang. En faller direkt men den andra flyger vidare trots att dunet virvlar runt den. Jag får apportera den döda ripan :) Sen blir det eftersök. Jag, Culan och Peppra söker. Vi söker långt bort, fjället är stort och tillslut hittar Peppra den nere vid skogskanten och hon apporterar den levande till sin husse.