25 augusti 2009

Min husse är i himmelen.

Min älskade busiga, spralliga, mysiga husse Nils är i himmelen nu och jagar ripa med Toldo. Matte säger att han lämnat ett brev. Han orkade inte leva längre. Jag saknar honom så mycket och matte är alldeles förtvivlad så jag håller mig i närheten av henne och tröstar henne så gott det går. Jag kommer alltid att minnas dig. Skjut många ripor, tjädrar och orrar med Toldo för jag vet att du längtat efter honom. Så ses vi en dag när mitt liv nått sitt slut.
Jag älskar dig!
Många blöta pussar från mig. /Leia
Min husse Nils och hans älsklingshundar Strävsam Toldo och Aquila.

Husse med en av Culans valpar Stormkullens Chico-Carlito.


Den här låten satt Nils och lyssnade på gång på gång. Det var en låt som betydde mycket för honom eller kanske kände han igen sig i den. Det får jag aldrig veta. Det är i alla fall en låt som när jag hör den så kommer jag att minnas Nils, hur han var och vad vi hade tillsammans. Han var mitt allt! /Sophia

15 augusti 2009

Härliga Vittjåkk!

Det var ett tag sedan men nu har jag äntligen fått gå en tur runt Vittjåkk! Aquila, matte och jag. Tyst, lugnt, lagomt varmt. Kan det bli bättre? Vi turades om att springa jag och Aquila. En gång då Aquila var ute och sprang stannade hon plötsligt till och vädrade. Jag blev naturligtvis intresserad och stannade jag också. När vi kom närmare henne såg vi bakom en kulle 3 stycken renar som gick och åt... typiskt inte var väl det någonting att hetsa upp sig för. De är ju inte intressant alls de där djuren. Och inte nog med de där 3, det var ju renar i hela skogen. Överallt där vi gick var det renar. Tur att man inte bryr sig om dom för då hade man haft att göra... Jag såg däremot en häftig liten fågel som flög upp i ett träd framför mig. En lavskrika. Den liksom retade mig, "kom och ta mig om du kan" men jag fick inte för matte för hon vände och gick åt ett annat håll.

12 augusti 2009

Sommaren är kort...

Men jag har ändå hunnit med en hel del.
Badat, simmat, åkt båt, varit på kurs, träffat mina norska vänner, hejat på Birka och Mara på viltspårprov m.m. m.m.
Börjar väl med att visa lite bilder då jag, Mara, lill-husse, matte och husse var ute på Storavan för att fiska. Det var strålande sol och bara lite vind. Vi hade det lugnt och skönt men det blev ingen fisk...
Min mattes lillebror David har fått en liten flicka den 17 juli som ska heta "Vera". När de var hos oss och hälsade på var jag bara tvungen att snusa på henne hela tiden :) Hon luktade så gott och hade så söta små fötter...

Vi har varit på kurs i Arjeplog igen. Nu var hela min familj med och endel barn till Aquila och Birka var också med. Vi hade kul. Även om det var samma övningar som förra gången så var det kul att träna. Och där var den igen den där konstiga hunden... men jag tror det är något lurt med den, den kan ju inte gå..

Husse och Mara.

Mara visar att hon kan bära apporten. Maras syster Strävsamma Mynta kan också bära...
Här är det Strävsamma Tiriak som visar att han kan plocka upp apporten från marken.

Jag måste ju också berätta att min matte har följt Birka och Mara till Adakliden för att göra viltspårprov i anlagsklass. Det gick jättebra! Birka fick 40p och är nu SJCH! Mara fick 37p också godkänd! Det blev en lyckad dag för dem. Nästa år har matte lovat att jag ska få fara dit och gå prov. Jag längtar redan!

Strävsamma Mara